who the fuck is alice?
En gång var jag Alice Mae, och hon var jag. Nu för tiden är vi enbart Sandra.
Någon gång under 2007 började jag skriva en blogg, en sexblogg, och jag var Alice i ett underland fyllt av snusk. Men någonstans längs den röda drottningens vägar blev skrivandet i sig viktigare än sexskrivandet. Dessutom insåg jag ganska snart att de enda människorna jag drog till mig genom mitt sexbloggande var tokrunkande gubbar och artonåriga oskulder. Inget fel på någon av kategorierna, men jag är ju inte någon snuskikon. Jag är ju faktiskt en hel människa.
Så nu är jag inte anonyma Alice längre. Jag är inte heller någon sexbloggare, även om jag ibland skriver om sex. Jag är enbart mig själv, hela jag, och det är hela mitt liv jag skriver om. Totalt obegripligt för det mesta, många psykbryt, lite drama, kärlek, fulhet och liv. Kanske mest liv.
För fan- eller hatmail finns jag på killyourdarlings@live.se.
Tjenare!
Onlineskola på bloggen? Tja, kanske det. Låter lite som de där ”brevväxla med mig så lär jag dig rita grandiost på 30 dagar”-kurserna jag såg på baksidan av farfars Fantomentidningar!
Är det något speciellt du är sugen på att veta mer om i teckningsväg? Något du tycker är jävligt och avigt att rita?
Berätta lite, så ska jag gärna försöka förklara så ickeflummigt och pedagogiskt som möjligt!
Ja, precis så!!!
Alltså, skräck och monstergrejen överhuvudtaget verkar så kul bara! Monsterporträtt, berätta! Det känns som det var så längesedan jag tecknade nåt som var KUL! Jag tycker du ska köra en blogg-tecknings-brevskola för alla monsterdiggare. 
Du ger inte upp. Cred till dig för det, Sandra. Man fastnar lätt i sitt anonyma alterego och det kan vara svårt att komma loss. Själv hade jag mest tanter och småtjejer som lusläste min sexblogg, eller vad det nu var för blogg jag hade. Jag försökte i andra skepnader men lyckades aldrig få till det igen. Nu har jag ingenstans att göra av alla orden. Du verkar ha lyckats bättre. Du har blivit mer och mer synlig allt eftersom, ironiskt nog känns du mer naken nu än när du var sexbloggare.
Du har varit saknad. Kul att se dig! Ja, visst är det mer naket nu? Hade aldrig varit det om jag inte hade börjat som sexbloggare, dock. Några av dina ord tycker jag du ska hälla här, i ett gästbloggsinlägg.
Tack ska du ha… och tack för erbjudandet! =) Jag ska suga på den.